10 Comments
Apr 26Liked by Jenny Maria Nilsson

Det här är för bra för att vara sant, var min första tanke. Och det var det men under några minuter fylldes jag av en ljuvlig värme inombords. Så fortsätt med drömmarna. Utan dem har vi ingen framtid.

Stort tack 🙏

Expand full comment
author

Tack Hjalmar! Ja! Jag förstår inte varför åtminstone inte vissa drömmar kan få bli verklighet. Tack för du läser.

Expand full comment
Apr 27Liked by Jenny Maria Nilsson

Din jävel! Jag trodde på det. Hann bli avundsjuk, ville åka dit, tänkte på Ray Bradbury och hans sätt att låna böcker på biblioteket, helt sonika gå runt och ta den bok som lockar dig och läsa den. Absolut inte kolla upp den på Goodreads eller på en kultursida. Lita på instinkten. Jag drömde om att göra en egen liten Nattlandia-zon i mitt hem, tänkte att kan de bygga ett bibliotek på det sättet går det såklart att göra ett hemma. Men det var en dröm. En underbar dröm utan idioter. Tack. Förlåt för vad jag kallade dig.

Expand full comment
author

Det var denna effekt jag ville texten skulle ha! Förlåt. Flera har svarat att de genast gjort sig tankar om vad de skulle göra, nån att han skulle resa dit redan igår efter jobbet och så vidare. Min idé är att vi behöver den här sortens rum i det offentliga - en del har en längtan och den längtan är bra.

Expand full comment
Apr 29·edited Apr 29Liked by Jenny Maria Nilsson

Håller med, både om längtan och om behovet av ett sådant rum i det offentliga. Nattlandia är som en kombination av det bästa från en kyrkobyggnad och ett bibliotek, och det är väl kanske det som vi som längtar, längtar efter: det heliga andrummet, taktilt och byggt med omsorg och eftertanke, materiellt i ordets rätta bemärkelse och inbjudande att vistas närvarande i. Det som gjorde mig så arg när jag uppdagade att det bara var en vacker fantasi var att det grep tag i mig så kraftfullt att jag var på vippen att börja gråta. Jag är medveten om att jag längtar tillbaka (eller framåt?) till en analog tid, eller åtminstone en plats, där andra förmågar och relationer får finnas till, men inte att det skulle göra så ont att mista den. Vilket jag i och för sig redan har gjort, fast inte i ett ryck, utan långsamt och näst intill osynligt.

Expand full comment
author

Och jag blev något omskakad av den här kommentaren för det här hade jag kunnat skriva. Just så, sedan jag gått genom ett slags kris – under en period, har jag tänkt. Jag tänker: Varför kan inte världen vara lite mer som jag vill. Jag förstår den inte kan vara helt och hållet så men varför kan det inte i offentligheten finnas åtminstone några rum som är byggda med omsorg och eftertanke? Varför finns inte saker som kan tjäna människan och allt levande bättre? Varför kan vi inte, till exempel, skapa platser som är analoga? För att se vad det ger oss? Varför kan vi inte tänka mer fritt och vad jag beskriver - många av oss önskar just det. Du beskriver det så bra, det är något vi förlorat trots att att vi kanske aldrig haft det? Ha en fin valborg!

Expand full comment
Apr 26Liked by Jenny Maria Nilsson

Menååååå jag gick på det!! Ja ba å ”Leonard Severin och hans fru vilka UNDERBARA människor!” Blev helt superglad. Men det var alltså DU som var underbar och hittade på det. Men nu får du fixa ett sånt. Kan man inte försöka göra en sån sak? Texten om biblioteket Nattlandia: En bitterljuv snopen läsupplevelse. 😍🥹🥸

Hälsningar från ett omskakat fan

Expand full comment
author

Hehe, men detta är vad jag har tänkt! Varför kan Nattlandia inte bara finnas, varför kan vi inte ha sådana "saker". Leonard Severin och hans fru - kommer hänvisa till dem alltid!

Expand full comment
Apr 26Liked by Jenny Maria Nilsson

Heja!!! Fantastiskt bra inlägg , jag blev glad av det ! Tack !

Expand full comment
author

Tack!

Expand full comment