Världen som inte var blir till

Hejdå 2023, välkommen 2024

Dikt av James Joyce, publicerad 1932, som han skrev efter hans far hade gåt bort. En av mina favoritdikter som passar bra också när 2023 går bort.

Kära Sfärister, här har ni en som kommer att stappla in i 2024. Det är inte så allvarligt som det låter men det är så mycket hela tiden som man vill ta sig an.

Jag lånade, via mitt enastående folkbibliotek, en skrift som finns i endast ett lånbart exemplar i Sverige: Vinner svenska folket på att posten utsätts för konkurrens, av far Bengt Stymne och son Joakim Stymne, från 1990, innan posten privatiserades och innehållet i skriften har sökt mig under andra halvan av detta år.

Närbild på skriften i fråga. Den bekostades av Citymail och slutsatserna är som av en slump mycket citymail-vänliga. Men, och det vill jag också skriva om - inlägg i debatten författade av särintressen fick man att se ut som om de var av fria forskare vilket akademin hjälpte till med.

Jag tror att samhällets och statens berättigande är att göra människor – ja, allt levande – mindre sårbara; stärka individers möjlighet att själva skapa ett gott liv och hjälpa andra (och i det räknar jag in djur och natur) till detsamma.  

Inte genom att ge folk saker, dalta med dem, ha kelgrisar eller styvbarn – utan genom att upprätta förvaltande samhällssystem som gör personer mindre sårbara och mer resilienta.