Vad vet Schleicher och Strannegård om betygsinflationen?
Del två: Utbildningsdepartementet och skolmarknaden – vad händer?
Hej, god måndagsmorgon! Överlevde ni skyfallet? Idag börjar höstterminen för många, vemodigt med detta regn men jag gillar vemod.
I alla fall välkomna till del två av min Sfären-serie som har underrubriken ”Utbildningsdepartementet och skolmarknaden – vad händer?”
Del två skulle handla om Lotta Edholm, hur jag fortfarande har svårt att förstå att hon kunde bli skolminister och varför jag tycker så medan andra anser det motsatta. Det finns något intressant i det; det handlar om genuina åsiktsskillnader – hur man ser på hennes utnämning, vilket i sin tur beror på hur man betraktar individuella politikers etik och ansvar och vad skolväsendet är till för.
Men, nu får det bli avsnitt tre! För, efter att jag publicerat den första delen: Ett bråk och hemliga data, upptäckte jag en intervju i tidningen Fokus med Handelshögskolans rektor Lars Strannegård och jag vill kommentera vad han säger i den intervjun eftersom det tycks mig vara i linje med vad min källa påstod: Att Strannegård har data på Handelshögskolans betygsinflation som inte är offentlig.
Jag skäms för att jag har betalvägg men jag har inte råd att göra de här inläggen utan. Gud, det tar sån tid för mig att skriva och plötsligt upptäcker jag att jag behöver läsa något ytterligare. Inför denna text la jag en halv dag på att läsa om ”Improving Schools in Sweden: An OECD Perspective” från 2014 – det är nyttigt att gå tillbaka till äldre utredningar och rapporter men det är en lyx jag knappast har råd att ta – om det inte blir lite pengar härifrån vilket det ibland blir, tack för det!
Men även – jag vill formulera mig fritt, berätta vad jag hört som sagts mellan skål och vägg och kunna spekulera i alla fall lite. Inte sällan (det är kanske är så med allt?) finns en malström av information som kan öka förståelsen för vad folk säger och gör men som knappast är något man återger i tidningsartiklar – där utrymmet dessutom är litet.