Om att boxa in och muskla upp

- till önskvärda lägen

En verksamhetsutvecklare, en chef för verksamhetsutvecklingsstödet och en Generaldirektör diskuterar spännande resor, container-lösningar och innovativa co-working ytor.

Hej, minns ni detta?

Skolverkets generaldirektörs-panel som publicerades på Youtube i oktober 2022, ämnet för dagen var digital innovation. Filmen blev känd (läs ökänd) eftersom det är ett ovanligt bra exempel på “ord utan språk” som Tomas Tranströmer skrev eller så kallad ”business bullshit” som André Spicer kallade det.

En vänlig person la tid på att transkribera hela filmen och skicka den till mig! Tack!

Ja, det är den enklaste saken att raljera över filmen, men det är allvarligt; vår förvaltande skolmyndighet tror att deras uppdrag är oklar innovation och diskuterar det på ett politiserat näringslivsspråk.

Det är jag som har fetat och kursiverat vissa stycken som jag anser lite mer intressanta. Så fort jag hinner ska jag skriva en analyserande krönika om saken: Watch this space, så länge läs och diskutera i smågrupper, som man sa i början av sociala medier.

***

Gd-panelen oktober 2022 - intern film för medarbetare på Skolverket

·      Helena Messing Berg, pressekreterare (HMB).

·      Annika Braddon, Chef Verksamhetsutvecklingsstöd (AB).

·      Jenny Dynesius, Verksamhetsutvceklare (JD).

·      Peter Fredriksson, Generaldirektör (PF).

HMB: Hej välkomna till en ny GD-panel, som den här gången kommer att fokusera på Skolverkets digitala utveckling. Vi ska också prata lite grann om Skolverket som innovationsmyndighet.

 Så, från avdelningen för Verksamhetsutvecklingsstöd så har vi Annika Braddon. Du är chef för avdelningen och den här avdelningen ansvarar för att driva, det här arbetet med den digitala utvecklingen.

 AB: Och innovation och olika delar. Ja det stämmer bra.

 HMB: Ja, välkommen. Och välkommen Jenny Dynesius. Du är verksamhetsutvecklare och också  innovationsledare. Vilken spännande titel. Välkomna.

 JD: Tack.

 HMB: Och välkommen Peter.

 PF: Hej Hej. Jag har också en spännande titel.

 [alla skrattar].

HMB: Ja fast den har jag sagt så många gånger. Generaldirektör förstås. Varför har du valt att vi ska prata om just det här med den digitala utvecklingen idag?

 PF: [Ehh], Först och främst för att väldigt mycket av det vi står inför och väldigt mycket av det vi förväntas åstadkomma förutsätter en digital utveckling. Men sen [pekar i luften] är det ju så att vi ganska nyligen har fått en ny chef för avdelningen, Annika. Och jag tror, inte bara jag, utan många och myndigheten är lite nyfikna på, hur ni nu på avdelningen tar, tar om hand, det här oerhört viktiga uppdraget att skapa förutsättningar för den digitala utvecklingen som vi behöver.

HMB: [Eh] Det pratas väldigt mycket om en digital utvecklingsplan. Kan du börja med att förklara vad det är och varför det är så viktigt?

PF: Ja, det är en plan som vi är naturligtvis upprättar tillsammans, men som ju Annika och hennes medarbetare har ett huvudansvar för. Och den behöver vi för att det är så mycket vi förväntas göra. Det är så mycket digital utveckling vi ser framför oss och som vi också ser behovet utav. Men vad är det vi, vi ska prioritera? Vad är det för tillstånd vi ska vara i när det är bra? Vi använder ju det begreppet tillstånd, önskvärda lägen, pratar ibland om.

Alltså vi vet ju ganska väl vad vi skulle behöva. Och sen är det vägen dit. Och det finns ju naturligtvis också med i den här planen. Det finns de här tillstånden, önskade lägena. Men bakom där finns också en plan som talar om hur vi ska komma dit.  Och som ju innehåller en massa aktiviteter och ansvarstagande, på alla möjliga håll och kanter här på myndigheten.

Alla: [Mmm, instämmande].

HMB: Annika, du ge några exempel på de här tillstånden, önskvärda lägena, som Peter pratar om?

AB: Absolut, det ska jag göra. Jag blir så glad när Peter säger att det här är viktigt, för det här är någonting som berör oss alla 100 %, och vara med i den här resan och jobba tillsammans i det här. Och ett viktigt tillstånd, det är ju det här med stabil och säker och modern IT miljö. Vad betyder då det, kan man fråga. Och det är egentligen en miljö som funkar att bygga framtiden på. Som gör att vi kan vara flexibla, ta in de här lösningarna i vår verksamhet. För att kunna bidra och tillhandahålla våra leveranser bättre till målgrupperna. Så, så det hänger ju ihop allting. Och tack vare de här tillstånden så får vi också se att, oj då, det här kan ju inte ni enskilt göra, utan vi behöver verkligen samarbeta och gå och kroka arm med varandra, för att kunna gå på bästa sätt mot de här tillstånden då, som vi har beskrivit.

HMB: Jenny, har du något exempel?

JD: Ja, men det här är ju en långsiktig plan. Så att inom lite olika områden så tittar vi på, vad är det på en åtta-års-sikt ser att vi vill jobba mot. Så där kan vi också se, vad behöver vi göra nu och det som kopplar till lite längre fram, apropå det här med innovation och digitalisering. Det är ju också; hur kan vi navigera oss fram till någonting som vi inte riktigt vet hur vi ska komma fram dit. [Eh] och sen så pratar ju planen också om sådant som vi behöver stärka så förutsättningar för att kunna uppnå. Där vi till exempel har ett prioriterat område som vi pratar om. Hur vi kan attrahera, behålla och utveckla kompetens. Där har vi också viktiga insatser på gång. Så att det handlar både om vad vi ska uppnå rent tekniskt, vad vi ska skapa förutsättningar i skolsektorn, och sen också hur vi bygger vår förmåga att leverera på det.

 HMB: Annika, hur jobbar ni på VU med de här frågorna. Kan du beskriva lite grann, hur det går till?

 AB: Ja! Vi har ett jättestort arbete på gång här nu, för vi har en hög ambition, ska vi vara medvetna om. Och det, jag tycker att det är bra. Vi siktar högt och tillsammans kan vi och det gör vi. Och det vi gör nu då, från vår sida, det är ju egentligen att, jag vill att vi alla kommer till sin rätt. Hur får vi den här kraften som behövs [eh]? Hur får jag alla blomma brukar jag säga på avdelningsmötet. Men jag vill verkligen det, för vi har sån kompetens och sån kraft och sådana möjligheter. Så dels måste vi titta på. Hur kommer då den här kraften fram? Och hur kommer vi till vår rätt när vi har en plan nu. Nu vet vi vart vi ska, hur vi ska synka ihop oss. Men då måste vi också, vad kan vi ta bort. Vad behöver vi städa bort som bara driver dumma kostnader i onödan så vidare. Så att vi säkerställer att vi gör nytta i den här riktningen. Så det är ju som Jenny var inne på många delar. Det är kulturen, det är kompetens vi behöver få in, och det är också den här tydligheten hur vi ska ta nästa steg hela tiden. Och jag hoppas ju nu att det i och med den här digitala planen blir mycket mer naturligt att prata kring den, och hur samverkan och hur vi kan mötas i de här olika utmaningarna. För det är det verkligen. Men jag tror att det kommer att hålla ihop Skolverket den här helheten, att vi är alla tillsammans för ett gemensamt syfte. Jag tror "Duppen" som vi säger om digitala planen kommer hjälpa oss i det här i den här riktningen och samverkan som vi behöver få till, ännu mera. Vi jobbar redan ihop. Men ännu mer, tror jag faktiskt, vi behöver göra.

 PF: Vi har ju haft, vi ska komma ihåg det, vi har ju haft, under flera år, en digital utvecklingsplan. Det, jag tycker att ni har gjort nu, det är ju att ni har rensat det som du är inne på Annika. För att det är så at , som jag sa, det finns nästan inte ett enda område vi jobbar med som inte förutsätter någon form av digital utveckling. Och vi kan inte prioritera allt. Vi kan inte göra allt. Och det jag tycker att ni har gjort så här långt, det är ju att ni, tillsammans naturligtvis med andra avdelningar,  har rensat. Så att den där planen är ju mycket tydligare. Och målsättningen är ju tydligare och mer begriplig skulle jag säga. Och där börjar man ju. Alltså man måste vara klar över vad det är man ska åstadkomma; vad är, vad är målsättningen? Och det tror jag att vi är i större utsträckning nu, så tack för det jobbet [vänder sig mot AB]. Och sen finns det ju utmaningar här, om vi ska använda det ordet [skratt]. Och du nämnde några saker. Kulturen, men är inte kompetenserna ändå. Vi har jättemycket kompetenta medarbetare på VU. Men är det inte det; Annika du brukar säga, att det är där som som som vi behöver anstränga oss för att få in ytterligare kompetenser. Och vi är inte ensamma här. Varenda myndighet i Sverige brottas egentligen med, med att hitta rätt kompetens för det som man behöver göra.

 HMB: Är det en största utmaningen alltså, rätt folk?

AB: Jag tror faktiskt det. För det blir ju så här att vi behöver ju få muskler. Och vi behöver få rätt muskler. Det vill säga att vi behöver ha kompetens inom kanske nya områden också. Som inte finns historiskt. Och jag brukar prata om att det är lätt att vi asfalterar våra kostigar [PF nickar instämmande]. Och ska vi sluta med det nu och fortsätta gå så här, eller ska vi faktiskt våga, att titta rakt fram hitta nya vägar. Och det kräver en massa mod. Och det kräver en vilja. Och det kräver också faktiskt ny kompetens att hitta de här lösningarna och den här nya vägen. Och det är ju jättespännande resa, men utmaning att få rätt kompetens. Det är en utmaning. Och vi har ju det som ett prioriterat tillstånd i vår plan att jobba på olika sätt med det.

 HMB: Är det svårare för myndigheter att få den rätta kompetensen inom det här området?

 AB: Jag tror kanske att det är det, men jag tänker att, kan vi ändra på det då? Vad kan vi Jobba med för delar för att faktiskt attrahera människor och kompetens hit till oss. Det tror jag att vi har mycket att vinna på. Vi jobbar tillsammans med HR just nu med en plan. Och vi jobbar på olika spår här. Jag tror vi behöver jobba med flera delar i den här resan.

 HMB: Men, hur gör ni då?

AB: Ja, men vi har en strategisk plan då då innebär det; vad hur kan vi vara på redan då elever slutar i skolan. Hur kan vi vara där och berätta om Skolverket på, och att det här är spännande resor vi är inne i. Och vara med, och hjälpa oss, och och bygg det här och leverera det här till skolorna. Det är ett sätt. Sen är det tittar vi på också olika arbetsformer kan man jobba med det på nya sätt? Hur kan vi? Viss kompetens är ju bra att ta in hjälp tillfälligt, men hur kan vi jobba med sådana typer av arbets, kanske anställningar på olika sätt? Vidare. Och, så att det blir en flexibilitet tror jag är viktigt ord. Och att vi attraherar även yngre då och seniora.

 PF: Men men lön har naturligtvis alltid betydelse.

 AB. Ja.

 PF: Men här tror jag att det handlar rätt mycket om att man får bra arbetsvillkor. Och då måste myndigheten vara redo att erbjuda arbetsvillkor som väljer, som gör att de väljer att jobba här. Och sen måste man ju få de här intressanta arbetsuppgifterna som man vill ta någon form av ansvar för. Och du Annika har sagt flera gånger att att nu är vi någonting som handlar om att laga. Kanske hålla fast vid någonting som vi i någon mening ser är dysfunktionellt, som vi inte behöver och det är ju inte så lockande.

AB: Nä.

PF: Så att vi behöver ju ta om hand det där. Men samtidigt skapar det där utrymme för den där utvecklingen som ger oss någonting annat.

AB: Precis.

 PF: Men därför ska vi muskla upp om vi ska använda det ordet [skratt].

 AB: Ja.

PF: Det är ju så att VU får förutsättningar att avveckla det där som vi faktiskt inte kan vara kvar i. För det handlar till viss del om det. Och bygga det där andra. Och och då räcker det inte de kompetenser vi har, eller hur?

AB: Det räcker inte och. Men vi har ju en plan. Så att nu känner vi. Vi pratar m muskler här. Och det handlar om kompetens. Men det handlar också om att få olika typer av förutsättningar från olika håll faktiskt, för att nå den här. Men vi tar steg skulle jag säga. Vi tar kliv framåt nu.

PF: Kliv låter bra. Men jag vill verkligen understryka, att det är ju inte Annika och hennes medarbetare som ensamma har ett ansvar. Utan det här är hela myndighetens ansvar. Vi måste hjälpas åt att hitta det där som är av särskild vikt.

AB: Mm.

PF: Vi kan inte göra allt. Allt är inte lika viktigt. Då behöver alla avdelningar involveras. Alla behöver ta ansvar.

HMB: På vilket sätt involveras...?

PF: Det här området är det viktiga nu. Det där får vi lägga åt sidan. Och sen är jag ju väldigt angelägen om att du Annika, och dina medarbetare faktiskt, fastställer någonting. Som vi andra också har att förhålla oss till. För ibland har det varit lite fritt valt arbete här på myndigheten vad gäller att bygga digitala system. Och så kan vi ju inte ha det. Så att jag förväntar mig att ni boxar in arbetet här och se till att avdelningar deltar i de här viktiga samtalen, där vi då blir klara över vad vi måste prioritera. Vad det är vi ska åstadkomma. Vad det är för tillstånd vi vill vara i. För den kunskapen har ju inte alltid ni. [tittar på AB].

AB: Nej.

PF: Sen har ni liksom annan kunskap och då måste vi ha tillit till den.

A: Precis. Och just det här med tillit och mod; det blir ju bottenplattan här när vi tar fram våran handlingsplan. Och jag vill ju väldigt gärna vara transparant här, och visa på. Tänk vad roligt om någon frågar mig i matsalen; hur går det med den här senaste, ja IT modulen?  Att man är liksom, att man är lite involverad i den här resan från olika håll. Så att den blir synlig och så vi ser hur vi kan ta steg framåt hela tiden, apropå kliv då som jag gärna ser att vi skulle kunna. Men då måste vi vara modiga och tänka nytt också. Och jobba med innovation. [tittar på JD].

HMB: Ja, Jenny, här kommer du in i bilden. Du jobbar ju mycket med innovation. Innovationsledare, sa jag i början. Och du leder Skolverkets innovationslabb. Vad är det för någonting?

JD: Jo, men labbet är ju en ny satsning som ingår i den här satsningen på att stärka Skolverkets innovationskraft. Och tanken är ju, innovationslabbet är en tvär-organisatorisk samarbetsyta. Det vill säga att vi har kompetenser från alla delar av vår verksamhet. Och tillsammans så ska vi jobba med att säkerställa långsiktigheten och att vi jobbar systematiskt mot att stärka den här förmågan. Det händer redan jättebra saker hos oss på Skolverket. Det händer massa innovativa saker. Men hur blir vi ännu bättre på att ta tillvara det som händer och sprida det till fler delar av myndigheten. Och jag tänker alltså i vår digitala strategi så pratar vi också om två stycken framgångsfaktorer. Dels att vi utgår ifrån målgruppernas behov. Här är det ju också, vi kan använda innovativa nya metoder. Nya sätt att tänka för att snabbare komma till insikt om vad det är som skapar värde ute i våra klassrum, ute för våra målgrupper. Och sen också att vi behöver göra det i samverkan. Så att vi behöver göra det i samverkan internt hos oss här på Skolverket. Men vi behöver också göra det i samverkan med andra ute i skolsektorn, andra myndigheter också. Och om pratar om det här med kompetens, så vet vi ju att kompetensen kommer inte räcka till, till alla. Så då behöver vi ju bli bättre. Vi behöver bli smartare, behöver jobba på nya sätt för att kunna få in. Hur gör andra? Vad kan vi lära oss av det? Hur kan vi stärka vår förmåga att testa oss fram, när vi inte riktigt vet vad det är vi behöver ha, [eh] vad det är, svaret är så att säga. När det är ett utforskade arbete vi jobbar med. Så att det är några av de sakerna som vi har sagt att vi vill stärka med det här. Sen är det också viktigt att poängtera att satsningen på innovation är en myndighetsövergripande satsning. Alltså vi vill göra en förflyttning som hela myndigheten. Så att tanken med att starta ett innovationslabb är ju att vi ska främja att hela myndigheten tar kliv framåt. Och då gör vi det genom att sprida metoder för hur man kan jobba med det genom att hjälpa våra olika delar av verksamheten att utforska komplexa utmaningar som man kanske inte vet hur man tar sig an, eller som man kanske inte har tid att jobba med. Så, så att det.

HMB: Kan du peka på någonting, något exempel som är det du ser som det viktigaste i ditt jobb?

JD: Ja, men jag kan ju ta några exempel som kopplar till våra målsättningar i den digitala strategin eftersom att vi har vi har pratat om det. Sen kan jag ju poängtera att innovation har ju inte bara med digitalisering att göra, det ju jätteviktigt att komma ihåg. Men nu eftersom att vi pratar om det så, så har vi ju dels inom ramen för det här med digitala miljön, som Annika var inne i, på, så har vi ju en pilot på gång. Hur kan vi ta tillvara på ny teknik? Hur kan vi utforska den och se hur ska vi förhålla oss till den här tekniken? Då har vi just nu en pilot på gång inom något som kallas för container-lösningar.

[alla skrattar]

JD: Ja, precis, det kommer vi kanske veta mer om när vi har gjort vår pilot. Sen har vi också, apropå det här, framgångsfaktorn med samverkan. Så har vi ju en pilot igång. Vinnova har tagit initiativ till en innovativ coworking-yta som heter Samverket. [eh] Som finns i Stockholm och Östersund. Och dt i sig är en pilot för att se hur vi kan skapa en yta där myndigheter och det offentliga kan mötas i någon typ av säker men neutral miljö. Där är vi också med. Och har möjliggjort för ett antal medarbetare att ha en plats där för att utforska, vad kan vi få hjälp av i det här? Men också; hur kan vi bidra till att det offentliga Sverige tar kliv framåt. Så det handlar ju om att hjälpa varandra.

HMB: Jag tycker det låter som att Skolverket är på hugget. Så här i den här frågan.

[jaa, alla skrattar, nickar]

JD: Jag instämmer.

HMB: Ja, jag ska väl säga också att på Skolverksdagen, vilket datum Peter?

PF: 14 november.

HVB: Absolut, 14 november. Så kommer eftermiddagen ägnas åt mycket innovationsarbete. Vi ska göra lite work-shops eller, var det så?

JD: Ja, men precis. Vi kommer att koppla till det här med att ytterligare bygga vår förmåga att blicka framåt. Och se vad det är för någon. Vad vi ser för förändringar i omvärlden. Och hur blir vi ännu bättre på att ta med oss de här analyserna och insikterna när vi bygger våra strategier och handlingsplaner. Så vi kommer att jobba lite med framtidsinriktad innovation och workshopar kring det. Och hur kan man idégenerera utifrån det.

[alla nickar]

HVB: Vad spännande det låter. Vad roligt. Då ser vi fram emot det. Tiden har runnit ut för den här GD-panelen. Vi kan prata om det här hur länge som helst känns det som. Vi kommer att fortsätta prata om det för det här är ett arbete som kommer att pågå väldigt länge på Skolverket. Tack Jenny, Annika och Peter för att ni var här och pratade om detta. Och tack ni som har tittat. Vi är tillbaks med en ny GD-panel om ungefär en månad. Hej så länge.

***

Det var det, vill du stötta mitt arbete och möjliggöra att jag kan skriva på Sfären? Bli gärna betalande prenumerant, om du har råd.

Ha en fin juni-dag. Kram.

Jenny