Bra skrivet! Barn som rör sig fritt på sociala medier nu är lite som barn som rymde hemifrån på 60-talet och hamnade i Kalifornien bland droger och sektledare, fast utan rock n roll och skoj.
Men åldersgränser i sig en halvmesyr. Det vi bör fokusera mer på är designreglering (förbud mot manipulativa mekanismer), affärsmodellsreglering (ytterst behöver vi ifrågasätta annonsfinansieringsmodellen som sådan), datainsamlingsreglering, interoperabilitetskrav och utökat plattformsansvar.
Därpå främja icke-kommersiella plattformar av olika slag, inklusive Public Service. Men framförallt ett IRL-liv värt att leva. Herregud vad tråkigt folk har det när de sitter på nätet flera timmar om dagen (vilket ju rimligtvis då är det bästa man kommer på).
Men det bästa ska heller inte bli det godas fiende. Åldersgränser är ändå ett steg i rätt riktning.
Allt du skrev nu hade jag kunnat skriva. Det är en av mina käpphästar, att plattformarna i lag ska bli skyldiga att ha ett läge där användaren har rätt att välja vad de har i sitt flöde och att det kommer i kronologisk ordning. Det hade gjort mycket bättre i ett slag. Då hade destruktiva algoritmer slagits ut och bolagen kan inte längre sälja vår blick till skräp.
Och, ja! Jag tycker till och med att det borde finnas en statlig sociala medier-plattform som möjligen ligger under public service. Som var till för samhällsnytta, lokal kontakt, information.
Det jag hoppas på är information och utvärdering. Om två år, hur gick det i Australien? Fungerade det, blev barn lyckligare och mindre sårbara. Det är så märkligt, samtidigt som vi har mer kontakt än någonsin finns ingen riktig lägereld/gemensamt liv längre.
Bra skrivet! Barn som rör sig fritt på sociala medier nu är lite som barn som rymde hemifrån på 60-talet och hamnade i Kalifornien bland droger och sektledare, fast utan rock n roll och skoj.
Men åldersgränser i sig en halvmesyr. Det vi bör fokusera mer på är designreglering (förbud mot manipulativa mekanismer), affärsmodellsreglering (ytterst behöver vi ifrågasätta annonsfinansieringsmodellen som sådan), datainsamlingsreglering, interoperabilitetskrav och utökat plattformsansvar.
Därpå främja icke-kommersiella plattformar av olika slag, inklusive Public Service. Men framförallt ett IRL-liv värt att leva. Herregud vad tråkigt folk har det när de sitter på nätet flera timmar om dagen (vilket ju rimligtvis då är det bästa man kommer på).
Men det bästa ska heller inte bli det godas fiende. Åldersgränser är ändå ett steg i rätt riktning.
Allt du skrev nu hade jag kunnat skriva. Det är en av mina käpphästar, att plattformarna i lag ska bli skyldiga att ha ett läge där användaren har rätt att välja vad de har i sitt flöde och att det kommer i kronologisk ordning. Det hade gjort mycket bättre i ett slag. Då hade destruktiva algoritmer slagits ut och bolagen kan inte längre sälja vår blick till skräp.
Och, ja! Jag tycker till och med att det borde finnas en statlig sociala medier-plattform som möjligen ligger under public service. Som var till för samhällsnytta, lokal kontakt, information.
Det jag hoppas på är information och utvärdering. Om två år, hur gick det i Australien? Fungerade det, blev barn lyckligare och mindre sårbara. Det är så märkligt, samtidigt som vi har mer kontakt än någonsin finns ingen riktig lägereld/gemensamt liv längre.