Några nyliga texter av mig

om boende, bilder och icke-binära

På senaste tiden har fotografier från Malmö stadsbibliotek intresserat mig. Har ni några från 1980-talet? Vänligen meddela. Bilden ovan är i alla fall från 1949, ganska nyligt efter biblioteket flyttat till där det ligger nu. Jag känner igen det, så här såg det ungefär fortfarande ut när jag var där för första gången på 1980-talet.

Är det inte svårt att säga något om hur saker var utifrån hur man minns dem? Som jag minns fanns en framtidstro i luften under 1980-talet? Bland annat har jag kopplat den till billigt boende, du behövde inte lägga allt på ditt boende, du behövde inte ens tänka så mycket på boendekostnaden. I samtal med andra har jag förstått att inte endast jag hade en första lägenhet med några hundra i månadshyra.

Här är i alla fall min första höstkrönika för Arbetsvärlden, jag försökte skriva om ett skifte i tiden – hur boende blev till ekonomisk investering och om att ungas framtid idag har reducerats till en ekonomisk strategi.

Från Kulturhotellet i Helsingborg, som ställde ut Årets bild 2020.

Pandemi-året 2020, var vad bildjournalisternas bilder och filmer handlade om i Årets bild. Gör som jag och håll koll på åren genom att dels se på World Press Photo Awards och dels på svenska Årets bild. Klicka på namnen så kommer ni till de olika tävlingarnas hemsidor.

Här kan ni, om ni prenumerar på Helsingborgs Dagblad eller Sydsvenskan, läsa min recension av Årets bild som ställdes ut på Kulturhotellet i Helsingborg.

S:t Johannes kyrka, där Åsa Sjöströms utställning This is me just nu visas.

Så här skriver jag om den i HD-Sydsvenskan:

“På en nivå är det rätt klart hur vår identitet fungerar, vi är en art med hysteriskt olika personligheter sinsemellan; evolutionen har belönat fram olikheter. Manligt/kvinnligt eller hetero/homosexuell, vi är alla utspridda på diverse skalor och när religiösa regler och normer blir mindre strikta lever vi ut vår variation.

På en annan nivå är det svårare, vi är sofistikerade kaos-varelser med opålitliga känslor. Hur vet man vem man är? Det är som att skala lök, lager på lager.”

God, tisdag, allihop.