Till sist tycks det vara beslutat att offentlighetsprincipen för friskolor inte blir till, den är avförd från agendan. Man kommer inte att kunna begära ut data och statistik från privata skolor trots att offentlighetsprincipen har utretts och sedan länge har varit klar att införa. I stället kommer friskolorna att avgöra vilka data de vill lämna ut.
I december 2019 tog SCBs chefsjurist Joachim Angermund beslutet att sekretessklassa friskolornas data. Det var rätt beslut under gällande lagstiftning, beslutet överklagades och kammarrätten gav SCB rätt. Problemet är att ingen förutsatte skolväsendets hybridskolor, de är privata, till och med ägda av utländska företag MEN samtidigt en del av det svenska skolväsende som sysslar med viktig myndighetsutövning.
Det som skett är att två sfärer med olika regel- och normsystem har krockat: Skattefinansierad skola är välfärd och transparens, aktiebolag är vinst och affärshemligheter.
S-regeringen ordnade med en tillfällig lösning för att tillgängliggöra statistiken men den slutar att gälla i sommar och då blir friskolornas data igen klassad som affärshemligheter.
När sekretessklassningen först kom, begärde jag ut en del mail för att se hur diskussionen gått men Friskolornas Riksförbund, i mailet nedan representerad av Ulla Hamilton, är inte dummare än att de inte diskuterar i mail. I stället avtalar man att träffas.
Angermunds svar som nedan.
Att döma av mängden mail, också till andra, har Hamilton arbetat hårt för att undvika offentlighetsprincipen vilket är hennes jobb att göra, det ligger i bolagsskolornas intresse.
Säkert hade en grävgrupp kunnat reda ut hela historien om varför offentlighetsprincipen till sist inte blev av trots alla pengar som satsats på att utreda den. Säkert hade man kunnat lägga pussel med mail och intervjuer men som frilans som måste fakturera kontinuerligt har jag inte råd med det men det är en intressant historia, hur det blev, kanske kommer någon annan att berätta den.