De fick vad de ville för Hatt

- ska vi ha det goda samhället eller det korrupta?

Frukten av privatiseringarna är korruption men politiker hävdar fortsatt att det är valfrihet - och nedan följer en text om hur det har blivit så.

I Ruben Östlunds film ”De ofrivilliga” används i vissa scener kamera-vyn, kamerans utsnitt, på ett genialt vis. Medan den rörliga bilden vilar fast på något neutralt så förstår åskådaren att utanför bild-boxens begränsningar sker DET SOM BETYDER NÅGOT. Genialt eftersom det symboliserar att vad som orsakar karaktärernas problem är deras kringskurna synfält. Filmens personer har inte hela bilden, framförallt ser de inte DET SOM BETYDER NÅGOT vilket skapar deras lidande.

Så är det i livet. Vi tänker och gör fel eftersom vi bara har en begränsad del av den information som hade kunnat förbättra vår tolkningsförmåga och gjort våra handlingar mer träffsäkra.

Just så är också hur ideologi riskerar att göra en dum. Med ideologi förstärks bristen på helhetssyn; man inte bara saknar information utan är blind för DET SOM BETYDER NÅGOT om det är på tvärs med ens föreställningsvärld. Ideologin sätter ramarna för bild-boxen, man kan till och med vara varse vad som händer men bortse från det eftersom ens fördomar klassar det som ovidkommande.

Anna-Karin Hatt, Centerpartiets nya partiledare, debuterade den tredje maj i Agendas partiledar-debatt och hon hade inte nåtts av memot om att alla partier numera åtminstone låtsas bekymra sig över friskolereformens baksidor. Ack, nej, Hatt talar nyliberalt friskole-lingo som om vore det 2014. Typ: konkurrens! eldsjälar! möjligheter! låt tusen blommor blomma! Samt ordet valfrihet som inom nyliberal religion trumfar alla andra värden.

Svenska folket är inte drabbat av den dumhet valfrihets-ideologerna lider av. Utanför synfälts-boxen där 2014 ännu råder finns alla friskole-skandaler, som många av oss är bekanta med. I SOM-institutets senaste mätning angående svenskarna politiska uppfattningar är motståndet mot vinstdrivande och skattefinansierade skolor högt och stigande över åren.

Valfriheten samhället bör prioritera, visavi skolväsendet, är den som ger unga fler val i livet sedan de lärt sig läsa, skriva och räkna i en välutrustad grundskola. Att få välja mellan olika, men likadana, vinstmaximerande skolkoncerner gör ingen mer än skolägare glada. Sedan skolvalsreformen har valfriheten minskat inom skolväsendet. Den ”valfrihet” Hatt refererar till är ett begrepp privatiseringsivrare använder som potemkinkuliss för att dölja välfärdens försämringar.

Samma brist på helhetsbild hade Hatt som it- och energiminister i alliansregeringen. 2012 gav hon digitaliseringskommissionen i uppdrag att utreda skolans digitalisering. Resultatet blev den för logiska sinnen utmanande SOU:n ”En digital agenda i människans tjänst – en ljusnande framtid kan bli vår” som kom 2014.

Kommissionen konstaterar ”Under lång tid har förespråkare för en ökad it-användning i skolan haft svårt att påvisa positiva resultat på elevernas inlärning” men utreder trots det i en anda av ”ju mer digitalisering desto bättre”. Argumentationen är som om den utbildningsteknologiska industrin har skrivit den. Vilket de typ har. Enbart tekniska och affärsmässiga intressen kom till tals i studien.

IT som utopi, digitalisering som effektivisering – politiker dras till informationsteknologi som lösning på allt möjligt och bolag inom sektorn är inte sena att lova guld och gröna skogar. Men de som vill sälja är inte de som berättar sanningen. Hatt borde ha gett skolpersonal och vård-professionerna röst i SOU:n och hon borde ha medvetandegjort sig angående den forskning som redan fanns och som visade hur skola försämras när man överger det analoga för det digitala.

2014 frodas ännu myten om ”digitala infödingar”. Vilken innebär att de födda efter att den digitala tekniken uppstått automatiskt kunde förstå och navigera en digital värld, till skillnad från ”digitala immigranter”. Därför ingick en grupp med åtta grundskolebarn i digitaliseringskommissionen. I maj 2013 skriver Hatt på sin blogg: ”Idag har jag träffat mina och regeringens yngsta, och kanske just därför mest lämpade, it-experter och framtidsrådgivare.”

Lämpade eller inte så kördes de över. Emma Wiksfors, var en av de digitala infödingarna som bistod kommissionen. Hon, som ser ut att vara cirka 11 vid tiden, intervjuas angående vad hon vill uppmärksamma utredningen på. Många unga, säger Wiksfors, har dålig handstil och elever borde få öva mer sådan: ”Man behöver det också, inte bara internet och IT och sånt”.

On point, så att säga, men det enda som kom med om handstil i den färdiga utredningen är att det är bra med tangentbord eftersom särskilt unga pojkar är värdelösa på att skriva för hand. Digitala immigranter, med företag, hörde vad de ville höra oavsett vad de digitala infödingarna sa.

I Sverige blir det sällan utvärderingar eller uppgörelser med vad som ställs till med utifrån politikers brist på verklighetsförankring, därför kan vi inte på samhällsbasis lära oss av misstagen.

Svenskt rekord i att ignorera VAD SOM BETYDER NÅGOT vid politiska beslut var när Centerpartiet med Martin Ådahl i spetsen drev genom privatiseringen av Arbetsförmedlingen 2019. Alla visste att privata arbetsförmedlare var dyrare och sämre och att jobbförmedling var särskilt känslig för infiltration av kriminella och andra oseriösa aktörer. Men Centerpartiet behövde inte ens sitta i regeringen. Privatiseringen av AF skedde via Januariöverenskommelsen, där Socialdemokraterna gav Centern ett inflytande långt större än deras väljarantal.

Föreställ er att berätta om detta för en bondepartist på 1920-talet eller en centerpartist på 1960-talet, hur deras parti gått från gemensamhet och landsbygd till marknadslösningar och individualism. Tänk att förklara för dem att det numera är det vanligt med kriminella som tjänar pengar på välfärden och att deras parti upprätthåller den ordningen.

De fick vad de ville för ”Hatt” och med ”de” menar jag alla som tjänar på att politiker blundar för vad utförsäljningar av välfärden ställer till med. Ska det bli en trojka av kvinnliga privatiseringsextremister som partiledare för Centerpartiet?

Låt oss återgå till partiledardebatten den tredje maj. Partiledare låter ibland som reklamare. Vi ska ha finfina saker: sänkt skatt eller mer barnbidrag, småföretagare ska gynnas och medborgare ska kunna tanka bilen och köpa falukorv. Den femte maj, Två dagar efter partiledardebatten, släpper Ekobrottsmyndigheten ett pedagogiskt bildstöd i samband med nyheten om hur kriminell verksamhet nu genomsyrar alla samhällets institutioner och verksamheter – den är systemhotande.

Hallå? De tjänar pengar på vad som inte är deras och så kan världen inte fungera. Samhället kan inte vara gott om det är ansatt av kriminalitet, bedrägeri och korruption och makthavare måste höja blicken och förstå hur deras privatiserings-ideologi bidrar till den situationen.

Ha en fin arbetsvecka

Jenny Maria Nilsson